Inom planområdet är det kommunalt huvudmannaskap för allmän plats. Detta berör användningen GCVÄG. I Tabell 3 beskrivs vilka konsekvenser detaljplanen medför för fastigheternas markanvändning.
Tabell 3. Detaljplanens konsekvenser för respektive fastighet.
Fastigheter | Konsekvenser |
|---|---|
Tälle 12:1 | Fastigheten planläggs som kvartersmark med användningarna Centrum och Bostäder. |
Tälle 45:1 | Fastigheten planläggs som allmän platsmark med användningen GCVÄG. |
Detaljplanen medför att naturvärden som träden på fastigheten Tälle 12:1 bevaras. Även grönytan säkerhetsställs genom en egenskapsbestämmelser som innebära att ytan ska vara genomsläpplig till minst 85 %. Träden och grönytan blir viktiga livsmiljöer för insekter och djur.
Detaljplanens ändrade markanvändning till Centrum och Bostäder innebär att handel och verksamheter i framtiden kan lokaliseras längs med Norra Järnvägsgatan. Detta är förenligt med Ljusdals kommuns fördjupade översiktsplan. Markanvändningen Bostäder medför att underskottet på bostäder kan minskas något. Detta är förenligt med kommunens bostadsförsörjningsprogram (2019). Markanvändningarna medför dessutom ett ökat flöde av människor, vilket är en förutsättning för att butiker fortsatt ska kunna lokaliseras centralt i tätorten.
Bevarandet av grönytor och träd inom planområdet knyter ihop grönstrukturen med Tingshusparken. Detta skapar en spridningsväg för insekter och en centralt belägen grönska som människor kan ta del av.
Ur ett dagvattenperspektiv försämrar inte planläggningen nuvarande dagvattenhantering. Inom fastigheten planläggs två mindre komplementbyggnader på delvis redan hårdgjorda ytor. Grönytan framför f.d. Tingshusbyggnaden kan dessutom infiltrera en del dagvatten genom en planbestämmelse som säger att minst 85 % av marken ska vara genomsläpplig.
Utifrån bullerutredningen av Efterklang: part of AFRY (2023-12-18) överskrids ekvivalent ljudnivå vid befintlig byggnads södra fasad. Enligt 3-5 § i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader bör inte buller från spårtrafik och vägar överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. Eftersom ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens södra fasad överskrider 60 dBA införs planbestämmelsen s2 i plankartan. Planbestämmelsen s2 innebär:
Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden (Förordning 2015:216 om trafikbuller vid bostadsbyggnader). För bostäder som överstiger 35 m² ska minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet orienteras mot en ljuddämpad sida (max 55 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå).För bostäder som överstiger 35 m² ska minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet orienteras mot en ljuddämpad sida (max 55 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå).
Huvudbyggnaden på fastigheten Tälle 12:1 är en befintlig byggnad, vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 § första stycket 3 a PBL (2010:900) räcker det med att endast ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden enligt Förordning 2015:216 om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Skulle huvudbyggnaden brinna ner infaller kravet att minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet orienteras mot en ljuddämpad sida.
Maximal ljudnivå vid huvudbyggnadens södra fasad mot väg och järnväg är 80 dBA. Enligt förordningen 3 § bör buller från spårtrafik och vägar inte överskrida 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Utifrån bullervärdena är inte en uteplats vänd mot spår och vägtrafiken lämplig. I plankartan används följande planbestämmelse om en uteplats ska anordnas:
m1 Om uteplats ska anordnas ska den placeras på ljuddämpad sida (max 50 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå).
Enligt kommunens riskbedömning är risken gällande farligt gods tillräckligt låg och därmed ses den som acceptabel. Detaljplanen har dessutom riskreducerande planbestämmelser som minskar påföljderna om en olycka med farligt gods skulle inträffa.
Inom planområdet bedöms riskerna för skred i finkornig jordart som låga eftersom markförhållandena är plana. Detaljplanen planlägger endast för två nya komplementbyggnader och därmed ses risken för människors hälsa och säkerhet som acceptabel. De nya byggnaderna bör däremot grundläggas ordentligt för att minska risken för sättningar.
Detaljplanen planlägger enbart för två mindre komplementbyggnader och inga nya permanenta bostadshus. Därmed anses vibrationsrisken som tillräckligt låg gällande människor hälsa och säkerhet.
Förutsättningarna för tillgängliga lokaler och bostäder är möjliga i f.d. Tingshuset. Tillgängliga parkeringar, entréer och anslutningar finns till byggnaden. Ur ett trygghetsperspektiv medför den blandande markanvändningen i byggnaden till att flera människor använder lokalerna både dagtid och nattetid. Detta kan leda till en ökad trygghetskänsla när den allmänna närvaron blir mera påtaglig.
Detaljplanen bedöms inte påverka det allmänna riksintresset för rörligt friluftsliv negativt eftersom planförslaget ändrar markanvändningen för befintliga byggnader inom kvartersmark.
Genom att den allmänna gatan planläggs som GCVÄG säkerhetsställs den för kommande generationer. Detta har en positiv inverkan på det rörliga friluftslivet i centrala Ljusdal.
Riksintresse för skyddande vattendrag påverkas inte av planläggningen eftersom detaljplanen inte syftar till någon form av direkt påverkan på Ljusnan.
Riksintresset för totalförsvaret (påverkansområde väderradar) påverkas inte av planläggningen eftersom nya komplementbyggnader inte utgör någon högre bebyggelse.
Detaljplanen medför att fastighetens (Tälle 12:1) natur- och kulturvärden skyddas genom planbestämmelser i plankartan. För detta Tingshusbyggnadens kulturhistoriska karaktär bevaras genom varsamhetsbestämmelser. Naturvärden som gräsytan på framsidan och befintliga lindar bevaras genom egenskapsbestämmelser. Därmed har hänsyn tagit till hushållningsbestämmelserna enligt 3 kap. miljöbalken 6 §.
Detaljplanens ändrade markanvändning till Centrum och Bostäder kan medföra en ökad andel fordonstrafik. I centrala Ljusdal kan det till exempel bli fler varutransporter och bilåkande kunder till och från verksamheterna i f.d. Tingshuset. Samtidigt är det centrala läget strategisk för handel och verksamheter, eftersom det är gång- och cykelavstånd för de flesta inom köpingen.
Detaljplanen medför att gång- och cykelvägar inom planområdet säkerhetsställs och bevaras. Ur ett barnperspektiv innebär detta en ökad trafiksäkerhet och en mer hälsofrämjande trafikmiljö.
Planläggningen medför inga negativa konsekvenser till att nyttja befintlig kollektivtrafik utanför planområdet.
Största delen av befintliga parkeringsplatser förblir kvar inom fastigheten Tälle 12:1. Däremot kan ett tiotal parkeringsplatser behövas tas bort för eventuellt nya komplementbyggnader. Samtliga målgrupper kan bosätta sig eller besöka verksamheterna i byggnaden eftersom lättillgängliga parkeringsplatser finns ordnade inom fastigheten. Besökare till centrumverksamheterna kan nyttja ordnade parkeringsplatser inom fastigheten, alternativt använda allmänna parkeringsplatser utanför planområdet.
Marcus Pettersson
Planingenjör
Ljusdals kommun
Näringsliv och exploatering, Samhällsserviceförvaltningen
Ljusdals kommun
Kontaktuppgifter:
Telefon: 0651- 761545