Denna del har till uppgift att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska frågor liksom tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen.
Planområdet omfattar 2 fastigheter. Tälle 12:1 är privatägd och Tälle 45:1 ägs av Ljusdals kommun. Fastighetsbeteckningarna framgår i plankartan. Planförslaget medför förändringar i fastighetsindelningen. I Tabell 1 redovisas de förändringar som genereras i planförslaget.
Tabell 1. Fastighetsrättsliga åtgärder för fastigheterna inom planområdet.
Fastigheter | Fastighetsrättsliga åtgärder |
---|---|
Tälle 12:1 | Del av fastigheten, utrymme utanför staketet mot Norra Järnvägsgatan, planläggs som allmän platsmark och inlöses av kommunen. På fastigheten Tälle 12:1 finns ett avtalsservitut för värmekulvert. Servitutet påverkas inte av planläggningen. Avtalsservitut bör skrivas mellan kommunen och fastighetsägaren för de belysningsstolpar som hamnar inom Tälle 12:1. |
Tälle 45:1 | Genom markinlösen utökas fastighetens area. Totalt utökas fastigheten med cirka 95 m2. |
Enligt 14 kap. 14 § PBL står att kommunen är skyldig att på fastighetsägarens begäran lösa in mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska användas för en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för. Kommunen har i första hand som avsikt att genom överenskommelser med berörda fastighetsägare lösa frågor som marköverföringar etc. för att genomföra detaljplanen.
Enligt 6 kap. 13 § PBL har kommunen rätt att lösa in mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska användas för en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för. Vidare står i 6 kap. 17 § PBL att om kommunen använder sig av sin rätt enligt 13 § ska ersättning bestämmas enligt 4 kap. expropriationslagen (1972:719) (ExL). Kommunen har i första hand som avsikt att genom överenskommelser med berörda fastighetsägare lösa frågor som marköverföringar etc. för att genomföra detaljplanen.
Fastigheten Tälle 12:1 minskar till ytan genom att kommunen avser att lösa in en markremsa som planläggs inom allmän platsmark GCVÄG. Detta medför att kommunens fastighet Tälle 45:1 utökas. Överföring av mark från en fastighet till en annan görs genom en så kallad fastighetsreglering hos lantmäterimyndigheten. Fastighetsregleringen äger rum efter att planen fått laga kraft.
På fastigheten Tälle 12:1 finns ett avtalsservitut för värmekulvert. Servitutet belastar fastigheten Tälle 12:1 till förmån för Gärde 11:3. Gärde 11:3 ägs idag av Ljusdal Energi AB, tidigare av kommunen. Enligt servitutsavtalet har Ljusdal Energi AB rätt att utan ersättning inom fastigheten Tälle 12:1 på det område om cirka 200 m2 nedlägga och för all framtid bibehålla ledningar för värmekulvert och för reparation, tillsyn och vård äga tillträde till området. Området följer den norra planområdesgränsen i en korridor på cirka 4,5 meter. Avtalet gäller under förutsättning att Ljusdal Energi AB utför och bekostar erforderlig flyttning av garagebyggnad med därav föranledd återställning av mark.
För fjärrvärmeledningen läggs ett markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar.
Inom fastigheten Tälle 12:1 finns belysningsstolpar som kommunen sköter drift och underhåll av. Tidigare ägdes fastigheten av staten, men nu är den privatägd. Därmed har kommunen ett intresse av att skriva ett avtalsservitut för de belysningsstolpar som hamnar inom Tälle 12:1.
Planområdet ligger inom verksamhetsområdet för vatten, avlopp och dagvatten. Inom verksamhetsområdet för Ljusdals tätort är huvudmannen för kommunalt vatten och avlopp Ljusdal Vatten AB. Inom verksamhetsområdet finns det även ett utbyggt kommunalt ledningsnät för hantering av dagvatten (Ljusdals kommuns VA-plan, 2020).
Kommunen ser inte att planförslaget medför några större tekniska utbyggnader. Infrastruktur som el, fiber, värme (fjärrvärme), vatten och avlopp finns i direkt anslutning till fastigheten Tälle 12:1. Eventuellt kan den ändrade markanvändningen för fastigheten innebära ett ökat energi- och vattenbehov. Ökade belastningar kan innebära att förstärkningar behöver göras på befintliga ledningar. Detta bör i sådant fall samrådas mellan fastighetsägaren och ansvarigt bolag.
Landets kommuner tar över ansvaret för insamling av förpackningsavfall den 1 januari 2024. Senast den 1 januari 2027 ska kommunerna ha infört fastighetsnära insamling av förpackningar från hushållen (papper, plast, metall och glas). Utöver detta ska skrymmande förpackningar samlas in på lättillgängliga insamlingsplatser. I fastighetens nordvästra hörn står nuvarande sopkärl (se figur 8). Denna uppställningsplats påverkas inte av planläggningen och skulle mycket väl kunna användas för fastighetsnära insamling.
I planområdets nordöstra hörn finns en avsatt yta för ett eventuellt miljöhus för fastighetsnära insamling. Detaljplanen medför att huvudbyggnaden får fler användningar, vilket i sin tur kan leda till ett ökat avfall från både hushåll och verksamheter.
Planavtal har tecknats mellan Ljusdals kommun och fastighetsägaren för Tälle 12:1. Planläggningen bekostas av fastighetsägaren genom en så kallad planagift. Planavgiften följer kommunfullmäktiges antagna plan- och bygglovstaxa. Eventuella utredningskostnader under detaljplaneprocessen bekostas av fastighetsägaren.
Fastighetsägaren för Tälle 12:1 har bekostat planarbetet, därmed tas ingen planavgift ut i samband med framtida bygglovsansökningar.
Enligt 14 kap. 7 § PBL har fastighetsägaren rätt till ersättning av kommunen för den skada som rivningsförbudet eller det vägrade rivningslovet medför. Rätten till ersättning gäller dock endast om den skada som rivningsförbudet eller det vägrade rivningslovet medför är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten. Kommunen gör bedömningen att det inte är aktuellt med ersättning i detta fall. Byggnaden används idag och genom planläggning blir möjligheterna större att kunna ha flera olika användningar inom byggnaden. Huvudbyggnaden är dessutom inte i behov av någon större upprustning. Fastighetens värdering bedöms inte påverkas av att det läggs rivningsförbud för huvudbyggnaden.
Gällande inlösen av mark till följd av detaljplanens genomförande finns lagstiftning enligt plan- och bygglagen. Kommunen önskar lösa in en markremsa eftersom den idag används som allmän platsmark (se figur 9 och 10). Enligt 6 kap. 13 § PBL har kommunen rätt att lösa in mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska användas för en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för. Vidare står i 6 kap. 17 § PBL att om kommunen använder sig av sin rätt enligt 13 § ska ersättning bestämmas enligt 4 kap. expropriationslagen (1972:719) (ExL). Kommunen har i första hand för avsikt att genom överenskommelser med berörda fastighetsägare lösa frågor som marköverföringar för genomförandet av detaljplanen.
Inom planområdet är det kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen. Trafikverket sköter drift och underhålla av riksväg 84 (Norra Järnvägsgatan). Drift och underhåll av Tingsgatan sköts av kommunen.
Kommunen sköter driften av vatten och avlopp inom planområdet. Befintliga ledningar finns nedgrävda i allmänna gator. Fastigheten Tälle 12:1 är påkopplad på det kommunala vatten och avloppsnätet.
I detaljplanhandläggningen har inget exploateringsavtal upprättats för att genomföra detaljplanen. Genomförandet utförs av exploatören/fastighetsägaren.
Planarbetet bedrivs genom ett standardförfarande och antas av kommunstyrelsen. Preliminär tidplan för detaljplanehandläggningen är:
Samråd: tredje kvartalet 2023
Granskning: första kvartalet 2024
Antagande: andra kvartalet 2024
Laga kraft: andra kvartalet 2024
Egenskapsbestämmelsen om rivningsförbud på f.d. Tingshusets medför att byggnaden ska bevaras. Rivningsförbudet skyddar enbart byggnadens stomme. Kommunens bedömning är att byggnaden har ett kulturhistorisk värde då byggnaden under en längre tid fyllt en viktig funktion som Tingsrätt. Kommunen hänvisar till plan- och bygglagens 4 kap 16 § i tillämplig av rivningsförbudet.
Enligt riksantikvarieämbetet har en Tings- och rådhusinventering gjorts av f.d. Tingshuset. Byggnaden byggdes år 1892, sedan har tillbyggnader och ombyggnader ägt rum under 1900-talet. Enligt Länsmuseet Gävleborg är bygganden en av Ljusdals mest karaktäriska, och bör därför skyddas fortsatt i den nya detaljplanen. I gällande detaljplan för Tälle 12:1 står följande:
”Med q betecknad befintlig byggnad är av kulturhistoriskt värde. Förändringar får ej vidtas som förvanskar dess yttre form och allmänna karaktär”.
Kommunens bedömning är att byggnaderna på fastigheten Tälle 12:1 har ett kulturhistorisk värde. I ett undersökningssamråd delar Länsstyrelsen Gävleborg kommunens bedömning att det är viktigt att skydda bebyggelsens kulturhistoriska värde. Därmed används varsamhetsbestämmelser som beskriver vilka egenskaper en befintlig byggnad eller annan anläggning ska ha. Varsamhetsbestämmelserna återfinns i plankartan.
Då varsamhetsbestämmelserna enbart utgör en precisering av de generella varsamhetskraven som gäller enligt plan- och bygglagen (2010:900) så kan varsamhetsbestämmelserna inte generera någon rätt till ersättning. Detta medför en begränsning av vad som går att reglera med varsamhetsbestämmelser.
Varsamhetsbestämmelser får inte medföra att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Med anledning av detta finns det en begränsning av hur speciella eller kostnadskrävande utformningar som kan föreskrivas. Då varsamhetsbestämmelser endast beskriver en önskad utformning, går det inte heller att med stöd av dem föreskriva att originalmaterialet ska behållas. Det går dock att föreskriva att material ska likna det ursprungliga.
Inom planområdet finns en trädallé som är skyddad som biotopskyddsområde enligt 7 kap. 11 § miljöbalken. Inom ett biotopskyddsområde får man inte vidta åtgärder som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i varje enskilt fall. Frågan om dispens ska prövas av den myndighet som regeringen utser.