Kommunala
Bostadsförsörjningsprogram
Enligt Ljusdals kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning (2019) finns ett underskott på bostäder i Ljusdal och Järvsö. Detaljplanen möjliggör för bostadsändamål i centrala Ljusdal.
Figur 11. Detaljplanen ersätter befintlig detaljplan inom blåmarkerat område.Detaljplan
Befintlig detaljplan har bestämmelsen allmänt ändamål. Det innebär att stat eller kommun ska vara huvudman och bedriva verksamheten. Idag är fastigheten privatägd. Markanvändningen ändras då den inte är aktuell enligt nuvarande ägarförhållanden och lagstiftning. Denna detaljplan ersätter delar av den befintliga detaljplanen (se figur 11). Inom planområdesgränsen gäller nya detaljplanen. För övriga delar gäller fortsättningsvis befintlig detaljplan.
Planbesked
Samhällsservicenämnden beslutade 2022-11-23 (§ 174 SSN) att ge positivt planbesked för att planlägga fastigheten Tälle 12:1 i Ljusdal.
Planuppdrag
Näringslivs- och exploateringsenheten påbörjade planläggningen av Tälle 12:1 i Ljusdal den 14 april 2023. Beslutet om planuppdrag togs av Näringsliv- och exploateringschef i enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning nr P3.4. Planarbetet debiteras enligt kommunfullmäktiges antagna plan- och bygglovstaxa.
Översiktsplan
För planområdet gäller den fördjupade översiktsplanen för Ljusdals tätort som vann laga kraft den 28 februari 2019. Planläggningen är förenlig med översiktsplanen. Längs med Norra Järnvägsgatan har handel och verksamheter lokaliserats genom åren. Bebyggelsen längs med Norra Järnvägsgatan utgör en viktig del av Ljusdals stadsbild. En ökad handel och service längs med Norra Järnvägsgatan är en målbild enligt översiktsplanen.
Riksintressen
Detaljplanen omfattas av riksintressena för rörligt friluftsliv, riksintresse för skyddade vattendrag och riksintresse för totalförsvaret (påverkansområde väderradar) enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (1998:808).
Rörligt friluftsliv
Planområdet ligger inom riksintresset för rörligt friluftsliv enligt miljöbalken 4 kap. 2 §. Intresset berör området kring Ljusnan mellan Färila och Bergvik. Inom området ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Riksintresset ska enligt miljöbalken inte hindra utvecklingen av tätorten. Detaljplanen bedöms förenlig med riksintresset eftersom planförslaget ändrar markanvändningen för befintliga byggnader inom kvartersmark. Ett fåtal mindre byggrätter planläggs för att kunna bedriva nya verksamheter inom fastigheten.
Riksintresse för skyddade vattendrag
Riksintresse för skyddande vattendrag avser Ljusnan mellan Laforsen och Arbråsjöarna. Enligt intresset får inte vattenverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftverksändamål utföras. Detaljplanen bedöms inte påverka riksintresset negativt.
Riksintresse för totalförsvaret (påverkansområde väderradar)
Hela Ljusdals tätort omfattas av riksintresse för totalförsvar enligt 3 kap. 9 § miljöbalken (1998:808). Området klassas som ett område med särskilt behov av hinderfrihet med anledning av väderradar med mera. Riksintresset påverkar främst etablering av vindkraft men även andra höga objekt. Utanför sammanhållen bebyggelse ska samtliga objekt med en totalhöjd om minst 20 meter remissas till Försvarsmakten medan det inom sammanhållen bebyggelse gäller 45 meter. I aktuellt planområde planeras det inte för byggnader som når upp till minsta totalhöjden, planförslaget bedöms därmed inte påverka riksintresset.
Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap. miljöbalken
Enligt 3 kap. miljöbalken 6 § ska mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Genom planläggning av fastigheten Tälle 12:1 bevaras f.d. Tingshusbyggnadens kulturhistoriska karaktär genom varsamhetsbestämmelser. Naturvärden som gräsytan på framsidan och befintliga lindar bevaras genom egenskapsbestämmelser.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor från till exempel trafik och jordbruk. En MKN kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten), men kan även beskrivas i ord. MKN kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsnormerna syftar till att skydda människors miljö och hälsa.
Ljusdals kommun är medlem i Östra Sveriges Luftvårdsförbund (SLB). SLB-analys har på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund beräknat och tagit fram haltkartor för partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) för utsläppsåret 2020. Beräknade halter för området är:
PM10 år 6-15 µg/m³ (miljökvalitetsnorm 40 μg/m³, miljömål 15 μg/m³)
NO2 år 3-15 µg/m³ (miljökvalitetsnorm 40 μg/m³, miljömål 20 μg/m³).
Det är främst fordonstrafiken från riksväg 84 som bidrar till halterna i utomhusluften. Luftföroreningarna anses vara godtagbara inom planområdet. Planläggningen bedöms inte ha någon negativ påverkan på de miljökvalitetsnormer som finns gällande luft, vatten och buller.
Miljö
Dagvatten
Dagvatten definieras som avloppsvatten enligt Miljöbalken. Dagvatten kan anges som allt regn och smältvatten som hindras från att infiltreras i marken på grund av hårdgjorda ytor. Planområdet ingår i kommunens verksamhetsområde för vatten, avlopp och dagvatten. Dagvattenbrunnar finns i befintliga gator och fastigheten Tälle 12:1 är påkopplad till befintliga dagvattenledningar. Rening av dagvatten sker i form av lamelloljeavskiljare och sedimenteringsbassänger innan vattnet når Kyrksjön (Ljusdals kommuns VA-plan, 2020).
Inom fastigheten Tälle 12:1 planläggs enbart två mindre byggrätter och för grönytan framför Tingshuset finns en bestämmelse som säger att minst 85 % av marken ska vara genomsläpplig. Ur ett dagvattenperspektiv försämrar inte planläggningen nuvarande dagvattenhantering.
Hälsa och säkerhet
Tabell 2. Riktvärden utomhus för ljudnivå från väg- och spårtrafik vid bostadsbyggnader, uppdaterade värden enligt riksdagsbeslut 2017.Beräkning av omgivningsbuller
Enligt plan- och bygglagens 4 kap. 33 a § ska en detaljplans planbeskrivning som avser en eller flera bostadsbyggnader innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller om bullervärdena riskerar att överskridas. Beräknade värden ska redovisas:
1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902).
I förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader skall riktvärdena för buller uppnås (se Tabell 2). Vid det fall som riktvärdena överskrids ska åtgärder vidtas för att uppfylla dessa riktvärden.
Med hänsyn till gällande lagstiftning i PBL och Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader har en bullerutredning utförts för fastigheten Tälle 12:1. Bullerutredningen finns i sin helhet i bilaga 2. Utredningen gjordes 2023-12-18 av Efterklang: part of AFRY. Bullerberäkningarna utfördes i beräkningsprogrammet SoundPlan ver. 8.2, beräkningsprogrammet följer Naturvårdsverkets beräkningsmetoder för buller från vägtrafik (Naturvårdsverket, Vägverket, Nordiska ministerrådet, 1999) och spårtrafik (Naturvårdsverket, Banverket, Nordiska ministerrådet, 1998). Bullerkällorna som undersökts i bullerutredningen är riksväg 84 (Norra järnvägsgatan) och järnvägen (Norra stambanan).
Figur 12. Ekvivalent ljudnivå överskrids vid huvudbyggnadens södra fasad. Röd yta på byggnaden visar på en ekvivalent ljudnivå mellan 60-65 dBA. Resultatet från bullerutredningen visar att ekvivalent ljudnivå överskrids vid huvudbyggnadens södra fasad som vetter mot riksväg 84 och Norra stambanan (se figur 12). Bullervärdet där är 60-65 dBA, vilket är högre än tillåtna riktvärdet på 60 dBA vid fasad enligt gällande förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader. För övriga fasader är den ekvivalenta bullernivån mindre än 60 dBA.
Maximal ljudnivå beräknas som högst till 80 dBA vid fasad mot bullerkällorna Norra järnvägsgatan och Norra stambanan.
Figur 13. Enligt bullerutbredningskartan kan gemensam uteplats anordnas norr om huvudbyggnaden (norr i kartan är på baksidan av huvudbyggnaden, alltså den sidan som är vänd bort från vägen och järnvägen). Närmast fasaden inom det gröna området klaras ekvivalent ljudnivå. Maximal ljudnivå för uteplats klaras också närmast huvudbyggnadens norra fasad. Bullerutredningskarta för maximal ljudnivå finns i bilaga 2. Enligt bullerutredningen överskrids bullernivåerna för uteplats på flertalet ställen om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Enligt utredningen kan en gemensam uteplats anordnas på den norra sidan av huvudbyggnaden (se figur 13). Vid eventuellt framtida anordning av gemensam uteplats till bostad ska bullerutredningen läsas så att riktvärden i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader efterföljs. För mest lämplig placering finns bullerutredningen i sin helhet i bilaga 2.
Risk för olyckor
Söder om planområdet ligger järnvägen Norra stambana som är en färdväg för farligt gods. Enligt plan- och bygglagen ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Bebyggelse ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser 2 kap 5, 6 §§. Utifrån lagstiftningen har kommunen utfört en kvalitativ riskbedömning gällande färdvägen för farligt gods. Hela riskbedömningen finns att tillgå i Bilaga 1.
Riskbedömningen är gjord utifrån vägledningen riskhantering vid transportleder för farligt gods i Gävleborgs och Västernorrlands län (2022). Enligt vägledningen bör en riskbedömning göras inom riskhanteringsavståndet på 150 meter. Från Tingshuset fasad till närmaste spårmitt är det cirka 58 meter. Avståndet och den kombinerade markanvändningen Centrum och Bostäder innebär att Tingshuset hamnar inom en så kallad gul zon. För gul zon har kommunen använt vägledningens checklista i formandet av riskbedömningen.
Kommunens ställning i riskbedömningen är att risken gällande farligt gods är acceptabel. Det som talar för att acceptera risken är flera faktorer. Mellan planområdet och järnvägen är det bebyggelsefritt och inga större vassa föremål finns som riskerar att ta hål på exempelvis en tank. Planområdet ligger högre upp i jämförelse med järnvägen, vilket medför en minskad risk för att brandfarliga vätskor rinner ut inom planområdet vid en olycka. Individ- och samhällsrisken bedömds dessutom som acceptabel. Individ- och samhällsrisk är två teoretiska mått där det handlar om att beräkna ut sannolikheter och konsekvenser för om en olycka med farligt gods inträffar.
Utifrån riskbedömningen föreslås två riskreducerande planbestämmelser. Planbestämmelserna är följande:
b2 Ventilationen ska utföras vänd från järnvägen.
b3 Nödutgångar ska finnas och vara vända från järnvägen.
Figur 14. Förutsättningar för skred i finkornig jordart (Källa: SGU).Risk för erosion, skred och ras
Den östra delen av fastigheten Tälle 12:1 ligger inom SGU:s aktsamhetsområde där förutsättningar för skred i finkornig jordart föreligger (se figur 14). Stora delar av Ljusdals inre köping är placerad på lera med ett uppskattat jorddjup mellan 10-30 meter (se figur 15). Inom fastigheten planläggs det för två stycken mindre komplementbyggnader som delvis ligger på utpekat området där risk för skred i finkornig jordart kan uppstå. Kommunens bedömning är att de geotekniska förhållandena inte behöver utredas vidare eftersom det enbart är aktuellt med komplementbyggnader. Byggnaderna kommer enbart användas under begränsade tidpunkter och inte fungera som permanenta bostäder. Detta innebär en sänkt risk för en negativ påverkan på människors hälsa och säkerhet. Markförhållandena är också plana, vilket medför en minskad risk för ett större skred (se figur 16 och 17). Vidare ses det inte som ekonomiskt rimligt i detta fall att utföra grundligare geotekniska utredningar för enbart mindre komplementbyggnader.
15. Jordarter 1:25 000 – 1:100 000 (Källa: SGU).
Figur 16. Röd ruta visar ungefärlig placering av komplementbyggnad, ej skalenlig. Inom rutan kan exempelvis en uteservering med tak byggas (Foto: Ljusdals kommun, 2023-05-30). 
Figur 17. Röd ruta visar ungefärlig placering av ett miljöhus eller förråd, ej skalenlig (Foto: Ljusdals kommun, 2023-05-30).Vibrationer
Vibrationer från järnvägstrafik kan orsaka skador på byggnader och ge upphov till störningar för människor som uppehåller sig i byggnaderna. Skador på byggnader är däremot mycket ovanligt på normalt grundlagda byggnader. Trafikverkets vägledande riktlinje för vibrationer är att 0,4 mm/s inte bör överskridas vid nya permanentbostäder. Detaljplanen planlägger enbart för två mindre komplementbyggnader och inga nya bostadshus. För nya komplementbyggnader bör grundliga markarbetet utföras för att minimera risken för vibrationsskador. Risk för vibrationer bör förslagsvis beaktas i bygglovsskedet.
Figur 18. Tingshuset efter ombyggnad år 1924 (Källa: Sima, A, 1939, Ljusdals municipalsamhälle och Ljusdals köping – ett stationssamhälles historia, s. 77).Kulturmiljö
Tingshuset byggdes år 1892 och hade ursprungligen röda tegelfasader. År 1924 om- och tillbyggdes byggnaden efter ritningar av byggmästare Olof Engberg. Huset fick i och med detta sin nuvarande gestaltning. Huset har tre våningar med en källare som fungerade som arkiv när det lokalerna användes för Tingshusets verksamhet. Byggnaden har ett framdraget mittparti och bakparti där Tingshussalen återfinns. Taket är ett valmat mansardtak med lertegel och rundade fönsterbågar. Byggnaden är indragen från Norra Järnvägsgatan och framför återfinns en gräsmatta med tillhörande trädallé.
Norr om byggnaden återfinns en äldre förrådsbyggnad som tros ha byggts i samband med om- och tillbyggnaden av Tingshuset.
Tingsrätten upphörde i början på 2000-talet och idag används lokalerna som kontor till företag.
Äldre bilder visar på att fastigheten för Tingshuset under en längre tid haft ett omgivande staket. På historiska foton var det trästaket mellan stenstolparna, år 1924-1942 (se figur 18 och 19). På ett fotografi någon gång på 1960-talet har trästaket ersatts med ett järnstaket (se figur 20).
Figur 19. Vy över Norra Järnvägsgatan år 1942. Vid denna tid var det trästaket runt Tingshuset och grus på gatorna (Källa: Gardh, I, 1995, I våra kvarter – Ljusdal på 1940-talet, s. 64). 
Figur 20. Tingshuset på 1960-talet (Källa: Gardh, I, 1994, I våra kvarter – Ljusdal på 60-talet, s. 32).Fysisk miljö
Ljusdal har traditionellt sett en utspridd karaktär där Norra och Södra Järnvägsgatan har utgjort huvudstråken. Huvudstråken och tätorten växte i takt med att Norra stambanan byggdes ut. Längs med dessa stråk har handel och verksamheter lokaliserats genom åren och kommer sannolikt fortsätta att göra det framöver såvida det finns ett flöde av människor. Bebyggelsen längs med Norra Järnvägsgatan utgör en viktig del av Ljusdals stadsbild (Fördjupad översiktsplan för Ljusdal, 2019).
Söder om Norra Järnvägsgatan ligger Tingshusparken som är en central park i Ljusdal. Öster om parken ligger en allmän parkering där laddinfrastruktur återfinns. Vidare österut ligger Postplan där butiker, service och ett torg finns beläget.
Sociala perspektivet
Att människor med olika typer av funktionsnedsättningar och att människor i alla åldrar ska göras delaktiga i samhället är av stor vikt att beakta när huvudbyggnaden ändrar markanvändning. Byggnader ska kunna användas av alla målgrupper i samhället. Därmed är det viktigt med att se till att personer med till exempel rullstol, rollator eller käpp enkelt kan använda byggnaden. Även personer som har nedsatt syn, nedsatt hörsel eller nedsättning av andra orienteringsförmågor ska kunna använda den byggda miljön. Tillgänglighetskraven i plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF) ska beaktas vid kommande bygglovsprövning.
Fastigheten är plan med asfalterade ytor. Det finns parkeringsplatser i nära anslutning till befintliga entréer. Till byggnaden finns i dagsläget en ramp och inuti en hiss. Ur ett tillgänglighetsperspektiv underlättar detta för personer med nedsatt rörelseförmåga.
Planområdet är beläget i centrala Ljusdal med god tillgänglighet till handel, service och kollektivtrafik. Inom planområdet finns även en närhet till gång- och cykelvägar. Detta är viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv då alla människor oavsett kön, etnicitet och funktionshinder ska känna tillgänglighet till platsen. Grönytan framför f.d. Tingshuset ska vara kvar. Denna yta kan bli en social knutpunkt om till exempel en restaurangverksamhet väljer att anlägga en uteservering inom grönytan.
Teknik
Vatten, avlopp och dagvatten
Planområdet ligger inom det kommunala verksamhetsområdet för vatten, avlopp och dagvatten. Inkommande vatten- och avloppsledningar till Tälle 12:1 är placerat längs med Norra Järnvägsgatan.
El och Fiber
El och fiber finns nedgrävt i Tingsgatan. Elnätsägare för elledningarna är Ljusdal Energi AB och leverantör av fiber är Ljusnet AB.
Värme
Fastigheten inom planområdet använder fjärrvärme för uppvärmning. Ljusdal Energi Ab är leverantör. Fjärrvärmeledningen återfinns längs med planområdets norra gräns inom markreservatet för allmännyttiga ändamål.
Ventilation
Enligt kommunens kvalitativa riskbedömning gällande färdväg för farligt gods på Norra stambanan (bilaga 1) är rekommendationen att för markanvändningen Bostäder vända ventilationen bort från järnvägen. Detta eftersom användningen är känslig för olyckor med farligt gods.
Service
Planområdet centrala läge ger tillgång till allmän service som exempelvis affärer, matvarubutiker, sjukvård och skola.
Trafik
Fordonstrafik
I anslutning till planområdet, österut, ligger Tingsgatan och i söder Norra Järnvägsgatan. Norra Järnvägsgatan är en riksväg och en central genomfart för fordonstrafik i Ljusdal. Enligt trafikverkets nationella vägdatabas (NVDB) är årsmedelsdygnstrafiken för samtliga fordon mellan 4001-8000 stycken. Med årsmedelsdygnstrafik menas antal fordon per dygn i genomsnitt under året.
Gång- och cykeltrafik
I planområdet finns en allmän gång- och cykelväg som följer Norra Järnvägsgatan och längs med Tingsgatan finns en allmän trottoar. Dessa allmänna gator planläggs som GC-väg. Gång- och cykelvägen längs med Norra Järnvägsgatan är utpekad som GC-väg i Ljusdals fördjupade översiktsplan (2019).
Kollektivtrafik
Planområdet centrala läge medför att det finns tillgång till kommunal och regional buss- och tågtrafik inom gångavstånd. Till Ljusdals resecentrum är det cirka 200 meter.
Parkering
Inom fastigheten Tälle 12:1 finns en privat asfalterad parkeringsplats på Tingshusets baksida. Parkeringsplatsen används av kontorspersonal som arbetar i byggnaden. Den ändrade markanvändningen till Centrum och Bostäder innebär enligt Boverkets byggregler, BBR, att parkeringsplatser för rörelsehindrade ska kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré. Förutsättningar för att ordna en tillgänglig entré finns inom fastigheten genom befintliga parkeringar och ramp på huvudbyggnadens östra gavel.
Parkeringsplatser för tillfälliga besökare och boende bör ordnas inom fastigheten av fastighetsägaren. Besökare kan som alternativ använda sig av allmänna parkeringar utanför planområdet. En parkering ligger söder om planområdet, mellan Norra Järnvägsgatan och järnvägen, och en parkering återfinns nordväst om planområdet, i anslutning till en matvarubutik.
Figur 21. Vid markarbeten är det viktigt att ta hänsyn till trädens rotsystem (Källa: Skydda träden vid arbeten, Länsstyrelserna). Natur
F.d. Tingshuset på fastigheten Tälle 12:1 är placerad något tillbakadraget från Norra Järnvägsgatan. Intill befintlig in- och utfart återfinns två stycken äldre lindar. Framför byggnaden återfinns en mindre trädgård och trädallé. Trädallén består av 7 stycken äldre lindar i rad längs med gatan. Allén är skyddad enligt det generella biotopskyddsområdet 7 kap. 11 § miljöbalken. Inom ett biotopskyddsområde får man inte vidta åtgärder som kan skada naturmiljön. Det är det bland annat viktigt att inte skada rötterna vid markarbeten (se figur 21). Enligt Länsstyrelsernas vägledning, skydda träden vid arbeten, bör träd skyddas minst två meter ut från kronan eller 15 gånger stammens diameter.
Enligt biotopskyddet får inte allén avverkas, men skötsel såsom kontinuerlig hamling, borttagning av döda grenar och mindre beskärning är tillåtet. Om det finns särskilda skäl, till exempel att ett träd måste sågas ner på grund av att det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk, får dispens från förbudet ges i varje enskilt fall. Frågan om dispens ska prövas av den myndighet som regeringen beslutar. Åtgärder i en allé, till exempel utbyte av ett träd, ska ske på ett sådant sätt att alléns karaktär inte skadas. Det är inte heller tillåtet att utföra åtgärder som generar att allén inte längre omfattas av biotopskyddet, exempelvis avverka samtliga träd samtidigt. För att allén ska bestå måste träden successivt bytas ut. Allén inom planområdet utgör en livsmiljö och spridningsväg för insekter och andra djur. Därmed är den viktigt att bevara som grön infrastruktur i centrala Ljusdal. Grönska knyter dessutom ihop med Tingshusparken som ligger strax utanför området i sydlig riktning.
Grönytan mot Norra Järnvägsgatan ska bevaras delvis genom en planbestämmelser som innebära att marken ska vara genomsläpplig till minst 85 %. Samtliga träd på Tälle 12:1 ska bevaras genom planbestämmelserna n1 och a1 enligt plankartan.